Musikal som underhållning betraktas generellt som ett relativt nytt fenomen, men faktum är att konstarten har rötter så långt tillbaka som antikens Grekland. På 400-talet f. Kr. ackompanjerades de första skådespelen av en kör, och ofta förekom det även dans. Det är faktiskt så att både Sofokles och Aischylos själva skrev musiken till sina dramer, och det sägs att de även koreograferade dansen. Också romarna roade sig med diverse sång- och dansnummer i sina föreställningar, och det sägs att det var här man uppfann steppskorna i syfte att markera dansstegen tydligare.
Under Medeltiden fortsatte fortsatte sedan musikalgenren att breda ut sig, mycket tack va
re de kringresande teatergrupper uppträdde på marknader och dylikt. Och när stora författare som Shakespeare och Molière höll ett öppet sinne för såväl musik- som sånginslag när de gick på teater blev det allmänt vedertaget att tycka om den typen av underhållning. Det var till och med så att Molière skrev om några av sina komedier så att de skulle passa att framföras med sång och musik.
Den modernare formen av musikal, så som vi känner den, uppstod ur de operetter som skrevs och framfördes i början av 1900-talet. Här hittar vi stora, kända kompositörer som Gilbert & Sullivan, George M Cohan samt Irving Berlin.
